something my soul needs.

 
Första december. Det kallt nu. Sådär så att man inte kan ta händerna ur vantarna utan att de genast känns som stumma isbitar. Fast dagar som denna är det så vackert. Louise och jag tog en morgonpromenad, pratade om saker som hänt och livet i allmänhet. Börjar bli så påtagligt att studenten är nära och det känns så spännande att livet efter är en stor, oritad karta som vi kan fylla med precis vad vi vill. Så spännande att se vart det bär av.    

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: